Halloj!

Nu är det bara tre veckor kvar på produktionen och saker verkar inte lika omöjliga som förut. Min moral fick en skjuts när Spendrupsbilen kom med en pall läsk, klassrummet har numera en läskhörna där man får plocka fritt. Kanske inte så viktigt för själva filmen, men en liten bonus till alla som ställer upp för projektet kan göra mycket.
På samma väg är det med våra teamjackor. Vi har fått jackor skänkta och skickade från Göteborg, ett tryckeri i Visby som ställer och trycker på dem, ett annat tryckeri som kan ta över och faktiskt trycka på det unika enhörningsskinn som jackorna tydligen är sydda av. Vi kan nog representera Min Stora Dag i fältjackor lagom till avslutningen.

Budgetoron har stillats något efter en ordentlig genomgång av alla papper med Kave och superlogistikern Jenny. Det är inte många resor kvar och visst blir man lite avundsjuk på team 2 som i skrivande stund sitter i en VIP-loge i Globen och ser på Sverige-Danmark med ett dussin goa barn vars reaktioner ska filmas, klippas, musiksättas.

Sommaren är snart spikad, jag hoppas såklart på ett sommarjobb inom branschen man doppat tårna i, men risken är stor att det blir reservjobbet som ”telefonkommunikatör”, vilket också är trevligt med väldigt fria tider och schyssta pensionärer.



Allt känns lite bättre än sist och det gäller även maten. Jag bestämde mig för att lägga manken till och åt just Quesadillas tipsat av grann-Stefan, förra veckan var det magisk paj som gällde med grillkött på valborg.
Valborg i Fårösund var sådär standardtrevligt med grill och öl utomhus(!), varmt väder på valborg är blott en myt i Viksjö. Brasan var fin och byn var samlad, men jag känner att det nog är dags att flytta snart när man känner igen halva stan från sporthall och ICA-spejande.
Jag kommer sakna det här stället.

Ciao!
Nästa avsnitt: Flyttstädning